Из Критического словаря:
indriya , n. [ts.; sa. lw., used to the exclusion of the mi. form indiya (cf. prakr. indiya and see Sadd 786,3-5, quoted s. v. indiya], basic meaning: power, energy, (governing) faculty; primarily, and most frequently, the "five senses": cakkhu'ndriya (sight), sot° (hearing), ghān° (smell), jivh° (taste), kāy° (touch), to which was added man° (mind) as the "sixth sense" ("panc' ~āni mano-chaṭṭhāni"); the use of ~ is further extended to four other groups of physical, psychic, moral and mental faculties and factors:
a) itth° (female sex, femininity), puris° (male sex, masculinity), jīvit° (ttfe, vitality) (cf. Dhs Trsl. 190—192);
b) sukh° (pleasure), dukkh° (pain), somanass° (joy), domanass° (grief), upekkh° (indifference, equanimity);
c) saddh° (faith), viriy° (energy), sat° (mindfulness), samādh° (concentration), paññ° (intellect, wisdom) — these five form the 4th group in the list of the 37 bodhipakkhiya-dhammas, where they are followed by the 5 balas, identical with them and having the same names (cf. Lamotte, Traité III 1125—27);
d) anaññātañ ñassām[ī/i]t° (the thought "I shall come to know the unknown"), aññ° (thorough knowledge), aññātāv° (the faculty of one possessed of perfect knowledge) (cf. Lamotte, Traité III 1493, 1496—1503);
a list of these (5 + 1 + 3 + 5 + 5 + 3 =) 22 ~s is given in Abhidhamma texts (cf. Lamotte, Traité III 1494), e.g. Vibh 122,3; Vism 491,5; Abhidh-s 33,13 (cf. Trsl. 175 foll.); — etymologies, definitions, explanations, disquisitions: Vibh 122 —134 (°-vibhaṅga); Vism 491—493; As 119—123 (cf. Expositor 157—163); Mp I 106,29—107,2; Sadd 785, 18—786,2 (quoting from Vism); S V 193—243 (°-saṁyutta); ~ānaṁ ādhipateyy'aṭṭho abhiññeyyo, Paṭis I 17,4 (≠ 21,6; 74,21; II 21,26; 161,13); see s. v. ind'atṭha; — Abh 149b: visayi tv akkham ~aṁ (cf. Amk III 2:28 pratyakṣaṁ syād aindriyakam);
— below, selected references are given for ~ in the following meanings or applications:
1. sense(s) (sight etc.),
2. group c) (saddh° etc.; next in importance and frequency to 1.),
3. group a) (itth° etc.),
4. group b) (sukh°),
5. group d) (aññātañ ñassām[ī/i]t° etc.); many other groupings of ~s according to varying scholastic viewpoints are found esp. in Abhidhamma texts (e.g. Vibh 125—234);
— 1. panc' ~āni: cakkhu'~aṁ . . . kāy'~aṁ, D III 239,10 ≠ M I 295,5 foll. = S V 217,24 foll.; pañcannaṁ ~ānaṁ avakkanti hoti: cakkhu'~assa . . . kāy'~assa, S III 46,22; cha-y-imāni ~āni . . . cakkhu'~aṁ . . . kāy'~aṁ man'~aṁ, S V 205,8 foll.; asekho bhikkhu cha ~āni pajānāti: cakkhu'~aṁ . . . man'~aṁ, 230, 23; ~ānaṁ avekallatā dullabhā lokasmiṁ, A III 441,7 (mana-chaṭṭhānaṁ, Mp III 414,16); — yo ~ānaṁ kāmena vasaṁ . . . gacchati, Ja III 464,16* (channaṁ ~ānaṁ, ct.); na-y-ito kiñcana pāpiyo yo ~ānaṁ vasaṁ vaje, 466,28*; yass' ~āni bhāvitāni ajjhattam bahiddhă ca sabba-loke . . . , sa danto, Sn 516 (cakkh'ādīni cha ~āni, Pj II 426,4), quoted Nett 170,3 and Nidd I 244,1; yass' ~āni samathaṁ gatāni assā yathā sārathinā sudantā, Dhp 94 ≠ Th 205, 206 (mana-chaṭṭhāni, Th-a II 72,16), quoted Nett 162,11; ~ān' ~eh' eva nihanti kusalo (= cakkh'adini ~āni saddhâdi-~ehi), Th 744 (cf. Norman, Elders' Verses I 231); —restraining, control etc. of senses (and reverse): ~esu (a)guttadvāra, ~esu (a)gutta-dvarata, in frequent cliche listing 6 senses ind. man°, e. g. D I 70,7; 172,19; 181,27; M I 355,5; S IV 104,7; 176,1; A I 113,19; I 139,22; Dhs 230,36 (As 399,32); 231,19; Vibh 248,9 (ct.s: pihita-dvāra, e. g. Sv 182,7; Mp I 315,2); ~esu gutta-dvāro bhojane mataññū jāgariyaṁ anuyutto, A I 113,17; II 39,14; III 70,10 ≠ 71,8 ≠ 17 ≠ M I 32,9,18 (chasu ~esu asaṁvuta-kamma-dvārā, Ps I 152,15), etc.; ~esu (a)gutta-dvarata bhojane (a)mataññutā ca, D III 213, 7,9; A I 94,28; III 173,23,30; 330,2,8; It 23,2; 24,1; Nidd I 14,2; 144,2 etc.; Dhs 7,32; Mp I 46,31; Bv-a 14,21; channaṁ ~ānaṁ (a)gutti (a)gopanā (an)ārakkho (a)- saṁvaro, ayaṁ vuccati ~esu (a)gutta-dvarata, Dhs 231,11,32 = Vibh 248,24,40; saṁvuto pātimokkhasmiṁ ~esu ca pañcasu, Sn 340 = Ap 107,25 = 430,7; sīle paṭiṭṭhito bhikkhu ~esu ca saṁvuto, A II 40,27*; ~esu asaṁvutaṁ (susaṁ°) bhojanamhi câmataññuṁ (ca mata°), Dhp 7 (8), ≠ It 23,13; 24,12; ~esu susaṁvuto, Th 513 (mana-chaṭṭhesu ~esu saṁvuto . . . sati-kavāṭenasupihita-cakkh'ādi-dvāro,Th-aII 216,3); bhikkhunī sīla-saṁpannā ~esu susaṁvutā, Thī 196; piṇḍāya pavisati arakkhiten'eva kāyena . . . asaṁvutehi ~ehi, M I 461,26 (apihitehi, Ps III 177,3); 462,8 = S II 231,7 etc.; ~āni rakkhanti paṇḍitā, D II 254, 13* (chaḷ-aṅg'upekhāya samannāgatā gutta-dvārā, Sv 680,33) = S I 26,31*; ~āni arakkhitāni ahitāya, rakkhitāni hitāya ca, Th 728; caṅkamaṁ adhiṭṭheyyāsi anto-gatehi ~ehi a-bahi-gatena mānasena, A IV 87,3; ~āni okkhipitvā tam itthim n'eva olokesi na pi ālapi, Vin IV 18,27 ≠ A IV 264,3; ~āni bhinditvā, "having loosened, relaxed (instead of keeping restrained, controlled) the senses": alaṁkata-paṭiyattaṁ itthiṁ disvā subha-vasena ~āni bhinditvā olokesi, Ja I 303,3; ekaṁ itthiṁ ~āni bhinditvā olokesiṁ, atha me kileso cali, 303,14; yaṁ pana pubbe paṇḍitā . . . abhisaṁkhataṁ dibba-rūpaṁ pi ~āni bhinditvā anoloketvā va gantvā rajjaṁ pāpuṇiṁsu, etaṁ dukkaraṁ, 395,8; sace ~āni bhinditvā tā anoloketvā . . . gamissasi, . . . rajjaṁ lacchasi, 396,9; see further II 274,8; IV 190,9; — ~āni (pari)careti, "to gratify one's senses" (in ct.s): kāme paribhuñjantā ~āni paricārentā, Ud-a 365,14; rūpâdisu ārammaṇesu ~āni paricāretvā, Th-a I 210, 29; yathāsukhaṁ ~ānaṁ paricaraṇena abhiramana- [Ee w. r. °mmana-]sīlo, Pv-a 16,11; dibbesu kāma-guṇesu attano ~āni ito c' ito ca yathāsukhaṁ cārenti, 58,5 ; kīḷāmī ti ~āni paricarămi, 77,23; ~āni samantato cāressanti kīḷāpessanti, Ud-a 334,1; ~āni kilesenti (afflict, torment) dose saṁrakkhituṁ pare, °atthesu saṅgaṁ tu vārenti jina-sāvakā, Sadd 364; assa . . . kileso . . . uṭṭhahi, . . . jhānāni parihāyiṁsu, ~āni aparisuddhāni ahesuṁ, Ja II 274,19; — ~ānaṁ paripāka, a) ripening, i. e. maturity, perfection of ~s: kumāro vuddhim anvāya ~ānaṁ paripākaṁ anvāya pañcahi kāma-guṇehi samappito . . . cakkhu-viññeyyehi rūpehi . . . sota-viññeyyehi saddehi . . . , M I 266,16 = A V 203,21; cf. M II 44,11; b) (over)- ripeness, decay of ~s (due to old age): yā tesaṁ sattānaṁ . . . jarā . . . āyuno saṁhāni ~ānaṁ paripāko, ayaṁ vuccati jarā, D II 305,10 = M I 49,22 = III 249,18 = S II 2,30 = 42,15 = Vibh 99,16 = 137,20 ≠ Dhs 144,23 = 154,3 = 166,34; cf. below °-paripāka; — calmness, serenity of ~s manifested in facial expression and complexion: bhāti-r-iva bhagavato mukhavaṇṇo pasannatā ~ānaṁ, D II 205,10 (mana-chaṭṭhānaṁ ~ānaṁ, Sv 638,1); vippasannāni. . . ~āni, parisuddho chavi-vaṇṇo pariyodāto, Vin I 8,13; 40,13 (quoted Dhp-a I 92,5); D II 190,24; M I 170,35 ≠ S II 275,19 (mukha-vaṇṇo); III 2,7; 235,21, etc.; na ceva dāni bhagavato tāva parisuddho chavi-vaṇṇo pariyodāto, sithilāni ca gattāni, . . . , dissati ca ~ānam aññathattaṁ cakkhu'~assa . . . kāy'~assa, S V 216,22 (~āni nāma cakkhu-viññeyyāni ["visible"I], Spk III 244, 34); na te sake citte ṭhitassa ~āni ("your ~s are not those of one in his normal state of mind"), atthi te ~ānaṁ aññathattaṁ, M II 106,11 (Ps III 344,13: ~āni nāma mano-viññeyyā dhammā); na passāma āyasmato Upasenassa kāyassa vā aññathattaṁ ~ānaṁ vā vipariṇāmaṁ, S IV 40,23 (cakkhu-sotâdīnaṁ ~ānaṁ pakati-jahana-bhāvaṁ, Spk II 369,22); mamaṁ disvāna āyantaṁ . . . ~āni a-haṭṭhāni, sāmaṁ (ɔ: śyāmam) jātaṁ mukhaṁ tava, Ja VI 187,12* (na vippasannāni, ct.); — kena te ~āni kilantāni viya?, Dhp-a III 184,8; tiṇṇaṁ cittānaṁ vipphărattā ~ānam pasāda-vasena, Paṭis I 2,31; — ~s and death: yv āyaṁ mato kāla-kato, tassa . . . āyu parihīṇo . . . ~āni viparibhinnāni, yo câyaṁ bhikkhu saññā-vedayita-nirodhaṁ samāpanno, tassa . . . āyu aparikhīṇo, . . . ~āni vippasannāni, M I 296,13 = S IV 294,14; maraṇa-kāle ~āni vippasīdiṁsu, A III 380,25; (on deathbed) tatoparujjhamānesu ~esu asesato ~e uparujjhante (read: °rundhante) andhakāre upāgato, Saddh 280; (heretical doctrine: puriso) yadā kālaṁ karoti, pathavī pathavī-kāyam anupeti .... ākāsaṁ ~āni saṅkamantū D I 55,22 = M I 515,10 = S III 207,1 (mana-cchaṭṭhāni ~āni ākāsaṁ pakkhandanti, Sv 166, l); — ~ and rūpa: Dhs 125,21; 127,20; 147,9-15; 146, 12; 175—179 passim; Vibh 13,6;
— 2. extensive treatment: S V 193—204; 219—243 (identity of 5 ~s and 5 balas: 219—220; cf. Nett 100,25); Paṭis II 1—34 (°-kathā); — aparāni pi panc' ~āni: saddh'~aṁ . . . , D III 234,15; katame pana dhammā visesa-bhāgiyā? panc' ~āni: saddh'~am . . . , 278,17; pañca dhammā bhāvetabbā: .... saddh'~aṁ ..., A III 277,25; viriya-samataṁ adhitthaha ~ānaṁ ca samataṁ paṭivijjha, Vin I 183,2' = A III 375,21 (Sp 1081,27 ≠ Mp III 390,17: saddhâdīnaṁ ~ānaṁ samataṁ, sama-bhāvaṁ); imesaṁ pañcannaṁ ~ānaṁ samattā paripūrattā arahaṁ hoti; tato mudutarehi anāgāmī hoti ..., S V 200,18 foll.; tass' imāni panc' ~āni mudūni pātubhavanti: saddh'~aṁ . . . , A II 149,25 foll. = 151 foll.; avītarāgo kāmesu yassa panc' ~ā mudū: saddhā sati viriyañ ca samatho ca vipassanā, III 373,19*; āyasmanto (°mā). . . ~āni samannānayamānā (°no), M I 477,16; 478,11; 479,28 = A IV 77,19; 78,2,31 (saddhâdīni ~āni samāni kurumānā, Ps III 188,1; saddhâdīni vipassan'~āni samannāhāre ṭhapayamāno, Mp IV 40,12); āsayânusaye ñāṇaṁ ~ānaṁ parovare buddha-cakkhū ti niddiṭṭhaṁ, Abhidh-av 65,13; āsayânusayaṁ ñatvā ~ānaṁ balābalaṁ [Ee w. r. phalāpha°], Ap 28,25 (saddh'~âdīnaṁ pañcannaṁ ~ānaṁ, Ap-a 235,2); yāni sotâpannassa (aṭṭhamakassa) ~āni, ime (an)uppannā kusalā dhammā, Nett 18,33; 19,2; panc' imāni . . . ~āni lok'uttarani . . . saddh'~aṁ . . . , 162,16; — most frequently mentioned, or dealt with, in lists, or wider context, of bodhi-pakkhiya-dhammas, e. g. Vin II 240,4; III 93,7; D II 120,5; III 102,13; M II 11,32; 238,27; S III 96,9; IV 361,3; A I 39,28; IV 125,17; Th 352; 437; 672; 1114; Ud 56,11; Nidd I 14,6; 55,8; 85,27, etc.; Paṭis II 86,11; 190,26; 192,17 foll.; Kv 85,36; 159,3; Mil 330,10; Nett 31,14; Vism 687,25; Dīp XVIII 5; Abhidh-s 34,9;
— 3. (definitions of itth°, puris°, jīvit°: Dhs 143,19-29; Vibh 122,22—123,13; Vism 447,7-26); tīṇ' imāni ~āni: .... itth'~aṁ puris'~aṁ jīvit'~aṁ, S V 204,14; see also under itth'indriya etc.;
— 4. extensive treatment: S V 207—216 (sukh'~-vagga); aparāni pi panc' ~āni: sukh' ~aṁ . . . , D III 239,12; cattāri ~āni: dukkh' ~aṁ domanass'~aṁ sukh'~aṁ somanass'~añ ca catuttha-jjhāne nirujjhanti, tassa upekkh'~am avasiṭṭhaṁ bhavati, Nett 88,4; see also under sukh'indriya etc.;
— 5. tīn' imāni ~āni: anaññātañ ñassāmît'~am . . . , D III 219,9 = S V 204,18 = It 53,2; — Paṭis I 115,26—116,3 = II 30,1-12; I 118,13; —
— ifc. aññātāv°, aññ°, anaññātañ-ñassāmît°, an-° (-baddha), anuddhat°, aparipakk°, arūpa-jīvit° (Kv 359, 12 foll.; Vism 493,2), avikal°, asaṁyat° (Thūp 37,26), asaṁvut° (Spk II 302,19), ahīn°, āhār° (Vism 540, 35), itth°, upahat° (M I 507,20), upekkh° (above), ek° (Vin I 137,9; III 156,1; Mil 259,7; Mp II 97,9), ekek° (-mūlaka, Paṭis-a 549,21,24), kāy° (above), kiriy° (Tikap-a 51,3), kilant° (Ja IV 188,13 = Dhp-a III 180,2), kupit° (Jalll 344,19*; IV 459,19*), gutt° (A I 236,9*; Sn 63), gopit° (Pj II 116,9), ghaṭṭit° (Ja III 344,23'), ghān° (above), cakkh°, cakkhundriya (above), jit° (Th 1096; Vv 768), jivh° (above), jīvit° (above; -kathā, Kv VIII 10; -niddesa, As 323,13; °ârammana, Spk II 149,3; Vibh-a 382,13), jīv° (Pp 2,6), ñān° (Dhs 29,21), tikkh° (Vin I 6,26; D II 38, 23), tuṭṭh° (Ja III 204,12), dukkh° (above), duṭṭh° (Ja I 481,13), domanass° (above), dvār° (Abhidh-av 76,15), dvi°, dv° (Vibh 125,22; Ps III 120,7), nir-° (Ja VI 207,13*), pañc° (Kacc-v 323, 327), paññ° (above), pamudit° (Ja IV 320,14*), paripakk° (Bv-a 182,6), paripāka-gat° (Ps II 151,18), paripuṇṇ° (Sv 120,24; Spk II 403,28), parimārit° (Ja I 361,31; III 515,9), pākat° (S I 61,5; A I 70,8, etc.), pihit° (Thī-a 168,21; Vibh-a 332,23), pīṇit° (M II 121,21; Pv-a 46,6), pīn° (Vin III 110,25; Sp 481,8), puthunānā-° (Paṭis II 191,26), puris° (above), phīt° (Ja I 81,28), bhāvit° (M III 298,16; Paṭis II 3,18 foll.), majjh° (Nett 100,29 foll.), man° (above), mud° (Vin I 6,27; Vism 87,23 etc.), yat° (Vinl 195,29), rakkhit° (Sn 697; Ap 18,9), rūpa-jīvit° (Tikap 6,2; Vism 493,2), rūp° (Vibh-a 129,15; Nāmar-p 158), lokiya-° (Paṭis-a 539,13), lok'uttara-° (As 292,14, cf. Nidd I 62,16), vaṭṭ° (Spk III 237,14), vikal° (pṭ ad Sv 965,23, quoted Ss 254,15), vijit° (Sn 250), vidit° (Pj II 292,12), vipassan° (Spk III 234,29,31; Mp III 388,5), vipāk° (Vibh-a 129,16), vippasanna-mukh° (Ja IV 70,20*; Ap 165,14; 212,15), viriy° (above), vivaṭ° (Spk I 115,15), visaṭṭh° (Ja IV 219,18), visuddh° (-tā Dp 13,19 ad Mhbv 1,4*), vyathit° (Bhes 1:85), samvut° (A I 70,13; It 91,11; Ja VI 293,28*; -âkāra, Spk I 149, 19), sat°, sati-° (above), saddh° (above; -niddesa, As 145,1-17), santa-sabhāva-° (Ap-a 204,5), sant° (Vin I 195,27; Ud 7,25; Sn 144; Ja I 506,2), sabhāva-bhūta-° (Th-a I 231,4), samādh° (above), samāhit° (A II 6,17*), sukh° (above), susamāhit° (Sn 214; Mp I 128,29*), sot° (above), somanass° (above), haday° (-rūpa, Nāmar-p 582). HERTIL